Monthly Archives: January 2015

Inbakad Époisses

Époisses är en fransk opastöriserad kittost på komjölk, som tillverkats ända sedan medeltiden av franska munkar. Den är känd för sin skarpa doft (det ryktas om att den förbjuden på allmänna färdmedel i Frankrike!) men faktum är att den är mildare och lenare i smaken än vad man skulle kunna tro, så man får inte kombinera den med alltför smakrika tillbehör. Som alla finare kittostar får den sin vackra orangea yta genom bad i saltlake. Dessutom får denna lyxlirare bada i brandy, vin eller grappa från Bourgogne, och den ligger därför rätt högt i pris. När den är mogen och serverad vid rätt temperatur är den härligt geggig, och serveras därför ofta med sked.

brie epoisses_runny

Jag var redan sjukt imponerad av Martha i Hela England Bakar. Bara sjutton år och suuuperduktig och så kreativ och modig! Inte blev det ju sämre av dagens bakutmaning, när hon bakade in en hel Époisses i ett jättelikt bröd (repris från 2014 avsnitt 3). Brödet var format som en stor solros där det stinkande osthjulet smälte till en härlig ostfondue i mitten, och blombladen på sidorna var fyllda med fikon- respektive aprikoschutney, som man liksom bröt av och doppade i osten i mitten… Yummy! Blev riktigt sugen på att testa.

brie martha

Jag kan själv inte baka för fem öre (om inte brietårta räknas) men är jättebra på att titta på bakprogram på teve. Dessutom passar det utmärkt som teveunderhållning för mig just nu, när jag ammar var tredje timma och inte kan titta på något läskigt/äckligt/sorgligt eftersom jag är alldeles för hormonell och blödig, och inte heller något alltför roligt eftersom det gör för ont att gapskratta innan snittet läkt. Ja ni hör ju. Matlagning, bakning och “En plats på landet” är det som gäller. Jag behöver aldrig mer byta kanal från TV8.

Advertisements

Leave a comment

Filed under kittost, Mat och dryck

Brie efter BB

Nu har vi kommit hem från BB med vårt lilla underverk Rio. Allt gick bra, vi hade ett planerat snitt på Danderyds Sjukhus vilket jag valt själv och precis som förra gången med storebror  Ridley var jag jättenöjd. Sen är ju de första veckorna hemma rätt kämpiga det kan jag inte sticka under stol med, med amning som ska komma igång och rutiner att komma in i och en berg-och-dalbana av hormoner. Men överlag är vi glada och tacksamma att allt gått så bra!

Underbara Rio

Underbara Rio

 

Hur som helst, det dröjde väl max två timmar från att vi kom innanför dörren tills jag högg in på min första gravidförbjudna ost, skumt nog en tunnbrödsrulle med rejäla skivor av en läcker vällagrad brie från min vän Sara som hon skickade med mig hem efter vår härliga fika som blev så trevlig att det blev middag förra veckan, ihop med hemlagad krusbärsmarmelad på sommarens egenodlade bär från min vän Susannah (här snyftar jag en hormonstinn glädjetår över mina fina vänner).

Min fina man har också skämt bort mig med frukost på sängen sedan vi kom hem, och inte vilken frukost som helst. Rostat surdegsbröd, pocherat ägg, Romantica-tomater och färsk basilika, och självklart (surprise surprise) några skivor brie, som blir perfekt lena och mjukvarma utan att smälta under det pocherade ägget. Precis den TLC man behöver efter amning var tredje timma dygnet om!

Underbara frukost med brie och pocherat ägg på surdeg

Underbara frukost med brie och pocherat ägg på surdeg

 

Leave a comment

Filed under Vardagsliv, Vitmögelost

Att behöva bråka för sin preggo-ost (eller Dagens I-landsproblem)

Det här med att vara ostälskare och gravid är ju inte en walk in the park alla gånger. Åt lunch på Artipelag i helgen där det skulle ingå ostbricka, men det visade sig sedan när det var dags för osten att de inte hade ett enda gravidvänligt alternativ. Det var bara brie, blåmögelost och chevré som fanns att tillgå, i hela köket tydligen. “Den är pastöriserad så det borde du kunna äta”. Jo eller hur, tur att jag har bättre koll än du. Not impressed. Tur att lunchen var god, sällskapet trevligt och att jag bara älskar Värmdö.

Däremot fick jag en mycket tillfredsställande ostbricka på Pane Vino på Södermalm. De kunde erbjuda rejäla skivor av både Provolone och Manchego, jättegoda marmelader till det, och en hel liten surdegslimpa som räckte till både mig och syrran. Däremot var ju konversationen med servitrisen för att få till detta mindre upphetsande…

– Jo jag skulle vilja beställa ostbrickan men undrar lite vad det är för slags ost på den, för jag är gravid?
– Fast det här med att inte kunna äta vissa ostar för att man är gravid, det är ju bara i Sverige som man är så känslig med det, i resten av världen håller man ju inte på så.
– Jaha, för jag har en gravidbok från USA och en från Storbritannien, och där står det samma sak. Alltså att man kan få listeria från vissa ostar som kan leda till missfall eller att bebisen föds för tidigt. 
– Nej då, jag har massor av vänner i Italien som ätit blåmögelost genom hela graviditeten, ingen av dem har haft några såna problem. 
– Ja det verkar ju som vetenskapligt belagda bevis onekligen (sa jag tyvärr inte men jag tänkte). 
– Men du gör ju som du vill. Jag ska kolla vad vi har.
– Åh tack snälla, jag BEHÖVER alltså inte äta mögelost som är potentiellt farlig för bebis och dessutom betala för nöjet, well how kind of you! (också något jag tänkte men inte sa. Satt redan över tiden på bordet så jag höll mig i skinnet. Men kom igen!)

Ostbricka på på Pane Vino. Värd att bråka för.

Mage med ostbricka på på Pane Vino. Värd att bråka för. 

2 Comments

Filed under Blåmögelost, Hårdost, Mat och dryck, Vardagsliv