Category Archives: Ostprovning

Tack för den här gången Castello Pop-Up Store

Vi firar av Castello Pop-Up Store i MOOD Stockholm med ett par sköna ostbrickor i en shoppingpaus. Reuben och Ridley nedan, som för en gångs skull inte gör någon konstig min (den yngre av dem alltså). Bättre än fika, och dessutom var det 25% rabatt på alla ostar. Så vi passade på att handla lite innan butiken drog vidare till sydligare breddgrader! Synd bara att färskosten med ananas var slut, precis som när jag letade efter den på Coop häromdagen – är det någon som vet vart man kan få tag på den?

InstagramCapture_f9712249-7ba2-421b-8495-22bc453b235e_jpg

InstagramCapture_869e57c4-ce68-44c8-bdd6-90c76f9a77f8_jpg (1)

Advertisements

Leave a comment

Filed under Mat och dryck, Ostprovning, Vardagsliv

Mera veganostar

I min trendspaning inför året pratade jag om hur en ökad medvetenhet för miljö och hållbarhet skulle leda till nya sorters ostar, exempelvis veganska ostar gjorde på nötter.

Därför var det väldigt roligt att se den här artikeln i Uppsala Nya Tidning, där Cecilia Håård på Ultuna Mejeri visar hur man lätt lagar till en ostig meny på produkter från växtriket.

Jag var ju själv inte helt övertygad efter min veganska ostbrickeupplevelse i Kalifornien, men är absolut inte främmande för att ge det en ny chans!

brie Ultuna veganost

Foto: Ultuna Mejeri

 

2 Comments

Filed under Mat och dryck, Ostprovning

Firar Ostens Dag med Falbygdens Ostar

Häromveckan var det som sagt Ostens Dag, och Falbygdens bjöd in till ostprovning på utvalda matbutiker. Jag åkte till Coop Forum Arninge i Täby, där jag hittade den trevliga tjejen Louise, som hade en del godsaker för mig att prova. Louise berättade att Ädelost Premium hade varit populärast under dagen, så självklart var jag tvungen att ta en sådan med mig hem. Gjord på fårost och roquefort-mögel, är den mycket smakrik med balanserad sälta. Vi tyckte den var lika god på ostbrickan som till en lyxigare frukost med pocherat ägg på surdegsbröd.

Andra ostar som också fick slinka ner i korgen var en fransk brie, en Manchego, en “morfars” brännvinsost, en mjuk getost med honung och en väldigt trevlig extra stark prästost vid namn 1878 – en hyllning till det år då Falbygdens Ost grundades. Jag kan rekommendera den här osten till såväl ostbricka som på en lyxigare hårdbrödsmacka, med lång lagringstid som lockat fram djup smak och frasiga saltkristaller.

InstagramCapture_05ca6f99-479f-433b-be70-f2b430a558e8_jpg

InstagramCapture_2d60605e-7d00-4b2e-bf68-10c990f79ab0_jpg (1)

Leave a comment

Filed under Blåmögelost, Hårdost, Ostprovning, Vardagsliv, Vitmögelost

Tävling: vinn grundkurs i ost och vinkunskap på Castello Pop-up Store

Sådär alla ostälskare – dags att tävla! Gå in på vår Facebooksida och kommentera på det här blogginlägget med din favoritkombination av “ost och någonting”. Några av mina favoriter är till exempel getost med honung, smält Brie med tranbär, och Manchego med Rioja. Vad är dina? Överraskande och inspirerande kombinationer premieras!

Vinnaren får följa med mig till Castello Pop-up Store i MOOD Stockholm den 30/5 klockan 16-18. Där avnjuter vi en grundkurs i vin- och ostkunskap med Restaurangakademiens sommelier, Tina Trigg. Du kommer lära dig om hur man kombinerar druvsorter med osttyper, och få ett diplom i grundkunskaper inom vin och ost. Självklart publicerar vi även den vinnande kombinationen, och kanske också några andra inspirerande tävlingsbidrag, här på bloggen.

Vinnaren utses nu på tisdag den 26e klockan 16.00 så passa på att tipsa dina ostälskande vänner om tävlingen fram till dess. Eftersom vi ska prova vin behöver vinnaren vara över 18 år. Lycka till mes amies!

castello

Leave a comment

Filed under Mat och dryck, Ostprovning, Osttillbehör

En kväll i osthimlen

InstagramCapture_6b02926d-c458-409f-af30-5661df6bc8fe_jpgI onsdags kväll öppnade Castello Pop-up Store i gallerian MOOD Stockholm. Brie, Myself and I rapporterar såklart från premiären.

Kvällen börjar bra med en innovativ ostbricka komponerad av Roland Persson, tidigare Årets Kock och medlem i svenska kocklandslaget. Flera smaksensationer här, bland annat söta profiteroles fyllda med färskost, och en god Riesling till det. Sedan följde provsmakningar, blindtest och massor med mingel!

Vi träffar på Castellos Maria Tornell i vimlet. Hon berättar att när man saluför ost i vanliga mataffärer, som Castello gör, finns det många begränsningar för på vilket sätt man får visa och sälja produkten. Därför tycker hon det känns jätteroligt att få sätta upp en egen ostaffär full med inspiration och smakupplevelser där osten verkligen får komma till sin rätt.

Jag kan bara hålla med, i Castellos ostbutik är osten stjärnan, och här finns dessutom alla möjliga tillbehör och verktyg som man kan tänka sig, från marmelader och kex till knivar och ostbrickor. I sju veckor kommer butiken finnas i MOOD Stockholm innan det är dags att turnera vidare till Australien, och den är väl värd ett besök.

IMG_3368Varje onsdag blir det ost och vin-utbildning i butiken med sommelieren Tina Trigg. Jag och min vän tillika bloggkollega Petra “Popetotrora” Nuhma anmälde oss direkt till en kväll i början av juni, endast 250 kronor vilket lät väldigt prisvärt. Rapport kommer självklart här i bloggen.

IMG_3372Blind tasting – gissa om jag fick full pott? Blev lite tipsy på köpet eftersom jag var tvungen att skölja munnen mellan varje sort, och vin råkade vara det som fanns närmast till hands…

IMG_3377 (1)

Den här provsmakningen är min favorit – tre sorters ost i den exklusiva Unika-serien som tagits fram av experter i Danmark. Den hårda kittosten “Gnalling” är riktig höjdare, jag har själv aldrig smakat en kittost som inte var kladdig, det bästa av två världar kan man säga.

IMG_3376 (1)

Tillbehör i mängder.

IMG_3375

Håll utkik här i bloggen för snart ska vi tävla ut en mumsig ostbricka i Castello Pop-up Store!

2 Comments

Filed under Färskost, Hårdost, kittost, Mat och dryck, Ostprovning

Valborgsbricka

Till Valborgsfirandet fick jag förtroendet att bidra med ostbrickan. På senare tid har jag verkligen fått smak för hård getost, så jag vill definitivt ta med en sådan. Älskar Honey Bee från Holland. Det skulle vara en gravid gäst på middagen, så jag undvek allt med stark doft, vis av egen erfarenhet, och såg såklart till att det fanns mer än en gravidvänlig ost – förutom den hårda getosten slängde jag därför på en rejäl bit lagrad grevé. Jag hade dessutom fått hem en skön kittost från Castello, i en jättefin inbjudan till invigningen av deras pop-up store, som kom på en sjyst skifferbricka med supergod honung i bjudvänlig burk. Så de fick också åka med. Och så valde min femåring en påse gula BabyBel som är en favorit bland kidsen. Det passade också bra för jag ville gärna ha lite fina våriga färgprickar med. Idén med färskostarna på skedar kom också från Castello-inbjudan, kreativt som sjutton!

Vidare till den blåa osten, här var jag sugen på något krämigt snarare än smuligt, så istället för en klassisk Roquefort föll valet på en Bavarian Blue. En av mina personliga favoriter från tyska alperna, som är gjord på samma mögel som roquefort men mycket tätare och gräddigare i konsistensen. Passar perfekt med en god marmelad, den här gången tog jag med en burk fikonmarmelad.

Här ser ni hela härligheten nerpackad.

InstagramCapture_68d9d6a5-5968-4b6a-abc0-ca7bf8da8663_jpgOch såhär fint blev det när det var upplagt hemma hos våra vänner Jessica och Fredrik. Jag hade även tagit med mig en krita för att skriva sådär pinterest-fint på skifferbrickan vad det var för slags ostar, men det fanns inte en chans att få plats med något annat än ost på brickan tyvärr.

InstagramCapture_02fb115f-d7e0-4c7e-9076-e30188b8712e_jpg

Jag får ibland frågan hur jag sätter ihop en ostbricka, men det varierar rätt mycket från gång till gång. Såhär gick i alla fall mina tankar den här gången!

 

Leave a comment

Filed under Blåmögelost, Färskost, Hårdost, kittost, Mat och dryck, Ostprovning, Osttillbehör, Vardagsliv

Sannas ostar

För några helger sedan var det vår sjätte bröllopsdag och dessutom vår första “date night” sedan nytillskottet i familjen. Vi begav oss till relativt nyöppnade Sannas på Östermalmstorg. Restaurangen drivs av en av modellmammorna bakom modellagenturen Mikas och trendfaktorn var hög. Men hur var det med ostfaktorn? Det var Brie, Myself and I såklart mer intresserad av.Burrata

Till förrätt beställde jag en burrata. Denna gräddiga mozzarella-släkting serverades med snygga färska RAF-tomater och garnerad med vattenkrasse. Det var gott men kanske inte världens smakupplevelse. Föredrar faktiskt när man verkligen går all in med smakrika tillbehör till burratan, som den jag bloggade om förra året i Santa Cruz, som serverades på surdegstoast med grillade warren-päron, basilikaolja, lagrad balsamico och ruccola. På exempelmenyn på Sannas hemsida står det att burratan serveras med krispig levain, oliver och rostade körsbärstomater, vilket jag också tror skulle smakat lite fylligare. Nu blev det lite väl “fräscht”. Men det gjorde ju å andra sidan att jag hade mer aptit kvar till varmrätten, som blev en Côte de boeuf med chipotlesky, konfiterade tomater, pommes frites, haricots verts och tryffelmayo – ja ni hör ju, supermumsigt.

InstagramCapture_065702f0-8e45-4a78-8041-5c2ecb70e1d2_jpg

Till efterrätt blev det givetvis ostbricka. Denna bestod av tre svenska ostar, en på komjölk och två på getmjölk, vilket var väldigt trevligt och samtidigt lite överraskande eftersom resten av menyn kom från världens alla hörn. Den vällagrade Svecian var det säkra kortet (i mitten på bilden). En klassisk grynpipig hårdost på komjölk med anor från medeltiden, även om namnet inte sattes förrän i början av 1900-talet. Svecia betyder alltså Sverige på latin och är en av få svenska ostar med skyddad geografisk betäckning, det vill säga den får bara tillverkas i Sverige. Osten har en mild smörighet, len struktur men ändå tydligt nötig och smakrik. Lika god på mackan som på ostbrickan. För övrigt en av de tre ostarna som får representera Sverige i husbibeln “All Världens Ostar” av Patricia Michelson.

Getostarna kom från Vilhelmsdals gårdsmejeri i Skåne där jag själv hälsade på för ett par år sedan. Det var ett trevligt besök på gårdsbutiken i den vackra gamla skånegården. Jag närde själv en dröm om att skaffa getgård och börja ysta. Doften som låg över hela området dämpade dock min motivation, till min mans smala lycka.

Hur som helst, den mjuka getosten till vänster på bilden är en Tant Elsa, döpt som en hyllning till Vilhelmsdals mest högmjölkande get. Enligt hemsidan använder man dagsfärsk getmjölk samt egna mjölksyrakulturer som ympas dagligen, vilket ger osten sin speciella karaktär. Min man hade en målande beskrivning av denna karaktär. “Som att slicka en blöt get” tyckte han och vägrade smaka mer än ett litet hörn. Jag skulle väl inte gå så långt, men fick definitivt starka associationer till den något stickiga ladugårdsdoft som jag upplevde på plats, och den lilla skärvan räckte gott.

Den hårda getosten till höger hette Westerlund – tror jag. Kan inte hitta den i sortimentet på hemsidan, och vid det här laget hade det blivit en hel del vin, så det är möjligt att jag minns fel namn. Hur som helst var den kolossalt god, smakrik utan att vara alltför överväldigande, och passade perfekt med rabarbermarmeladen som kom med. Jag hade kunnat fortsätta tugga ost och smutta rödvin hela natten om inte amningsplikten kallat.

InstagramCapture_0dc46919-9e44-48ab-9b85-37e5eebaa72a_jpg

Leave a comment

Filed under Hårdost, Mat och dryck, Mozzarella, Ostprovning, Vardagsliv

Armenian String Cheese

På en middagsbjudning i USA serverades en lite speciell ost som snacks innan förrätterna. Den kallades Armenian String Cheese och serverades sönderriven i långa strimlor, med olivolja och en balsamicosås att doppa i. Självklart dök jag ner i soptunnan för att kolla paketet på denna delikatess. Det visade sig att den var gjord i Long Island, New York på traditionellt Armeniskt vis, vilket innebär att man drar i osten när man bearbetar den under tillverkningen, vilket formar de långa strängarna, och så kryddar man med lite salt och fänkålsfrön. Gott och lite knaprigt, liknar på sätt och vis halloumi i konsistensen.

Photo

Photo (1)

Leave a comment

Filed under Övrigt, Ostprovning

Rawfoodostprovning i LA, såklart

Rawfoodtrenden är väldigt intressant tycker jag, dels ur hälsosynpunkt och inte minst även ur ett hållbarhetsperspektiv. Läste med sorg i hjärtat nyheten i livsmedelsverkets rapport i november om att ost har stor miljöpåverkan. Näst efter kött är det ett av de livsmedel som har störst negativ påverkan på växthuseffekten, eftersom man använder så stora mängder mjölk. Så mjölkfria ostar som dessutom är hälsosamma låter väl som en rätt bra idé?

Rawfood är främst vegansk mat som inte hettats upp, och därför behåller de vitaminer och enzymer som annars går förlorade vid upphettning. Det låter kanske trist, men faktum är att det finns en hel del man kan göra med grönsaker, frukt och nötter som är riktigt smakrikt och smarrigt.

Precis som det står på den här svenska rawfoodsidan startade rawfoodvågen i Kalifornien och en av världens främsta rawfoodrestauranger ligger i Santa Monica, Los Angeles. Den heter M.A.K.E. och drivs av kocken, rawfoodprofilen och kokboksförfattaren Matthew Kinney. Hit vallfärdar människor från när och fjärran för att gå matlagningskurser och göra praktik, bland annat min nya zeeländska väninna Aimee som sedan dess har välsignat mig med sina krämiga rawfoodlasagner, och svenska rawfoodkocken Josefine Jäger som gjort succé i Stockholm med sin populära reningskur Cleanse8, så då passar det väl utmärkt även för BriemyselfandI att välja detta mecka för att ge rawfoodostar en ärlig chans.

Vi testade en ostbricka som hette “Tree Nut Cheeses” för $16 där vi provade tre olika ostar gjorda av cashew och makadamianötter (här finns en beskrivning på hur själva tillverkningsprocessen kan gå till). Ostarna serverades med marinerat päron och blomkål, en sötstark senap och krispiga rawfoodkex med fänkål, som alltså torkats i en varm men inte het ugn för att behålla sina råa kvalitéer. Till detta drack vi en lätt Gewurstraminer som funkade utmärkt.

Ostsorterna på bilden är, från vänster,  tryffel, cheddar och fänkål. Överlag var ostarna väldigt smakrika, krämiga och goda. Konsistensen var som ett mellanting mellan en mjukare ostsort och någon slags paté. Min favorit var osten med cheddarsmak, eftersom det var den som påminde mest om “riktig” ost. Den jag gillade minst var fänkålsosten, det blev lite overkill med fänkålsost på fänkålskex. Ett extra plus för den stilfullt dekorerade ostbrickan som var överströdd med ätbara blommor!

Slutsats: Rawfoodost för mig är ett kul komplement, och det var verkligen imponerande hur man lyckats göra något såpass likt ost av helt veganska och råa ingredienser, men jag skulle jag inte kunna tänka mig att helt byta ut traditionell ost mot nötbaserade diton. Det jag saknade mest var den lena, gräddiga känslan på tungan, och även variationen på en traditionell ostbricka där skillnaderna ligger lika mycket i de olika smakerna som det gör mellan de olika hårda, mjuka, mögliga, geggiga och mjölkiga konsistenserna.

WP_20140213_17_46_51_Pro

Efter ostupplevelsen testade vi en tacos och en supergod spagetti gjord på kelp, det vill säga alger. Här fungerade en cashewnötkräm överraskande bra som krämigt substitut till creme fraiche, och man fick verkligen till den där härligt gräddiga känslan som gjorde att det inte alls kändes nyttigt och veganskt utan riktigt syndigt. Pastan serverades starkt pepprad (kanske för att gömma algsmaken? Det lyckades i sådana fall) rumstempererad al dente och för att få upp lite värme i kroppen nu när solen gått ner drack jag till detta ett utsökt smakrikt örtte som hette Daily Detox, som jag nu är på jakt efter för att köpa med mig hem.

WP_20140213_18_10_44_Pro

3 Comments

Filed under Mat och dryck, Ostprovning, Osttillbehör

Porter Cheddar – inte så farlig som han ser ut

Porter Cheddar - inte så farlig som han ser ut

Jag hade faktiskt ingen aning om vad som skulle vänta mig när jag öppnade denna brunvaxade, vakuumpackade och rätt fula kvartskilosklump. Det visade sig vara en betydligt mildare och vänare upplevelse än utsidan hade låtit påskina.

Porter Cheddar är en irländsk ost gjord på komjölk, som får sin mörka marmorering från porter öl, exempelvis Guinness. Om inte min kära make hade slängt förpackningen innan jag hann läsa innehållsförpackningen hade jag kanske till och med kunnat upplysa er om vilken slags öl det var i denna, men sådan tur hade jag inte (typiskt män, jämt ska de städa och plocka).

Trots att jag faktiskt bott i Dublin (jag var 19, jobbade som servitris, bodde hemifrån för första gången, gick upp tio kilo, lång historia) har jag aldrig riktigt fått in vanan att dricka Guinness, men denna ost överträffade ändå mina förväntningar. Tillräckligt spännande för att göra sig bra som exotiskt inslag på en ostbricka till finmiddagen, men tillräckligt mainstream för att funka på en frukostmacka morgonen efter. Och självklart passar den bra med öl.

2 Comments

January 18, 2014 · 3:20 pm